Nio situationer som de flesta föreningar känner igen sig i

Guiden sorterar er förening i en av de här situationerna efter tre till sju frågor. Läs om dem här, eller låt guiden avgöra.

• Småhus. Fristående hus eller radhus. Varje hus får sin egen anslutning, och beslut tas ofta i en samfällighet.
• Bara koax. Huset har bara kabel-TV-nät. Tre vägar: bygga ett datanät, köpa internet över kabel-TV-nätet som gruppavtal, eller en blandning.
• Två nät i huset. Det finns en leverantör på TV-uttaget och en annan på datauttaget. Konkurrensen finns redan i huset, och TV kan stanna på kabel-TV-nätet.
• Öppet nät, egna avtal. Var och en väljer leverantör i ett öppet nät. Ett gruppavtal ger oftast ungefär halva kostnaden och tio gånger hastigheten. Det som avgör är avtalet med kommunikationsoperatören, ensamrätten och att få medlemmarna med.
• Slutet nät, egna avtal hos en operatör. Hushållen tecknar själva, men bara med den operatör som finns i huset. Första frågan är vem som äger kablarna, sedan när avtalet löper ut.
• Nybyggt med byggherreavtal. Huset är nytt och avtalet tecknades av byggherren, ofta på fem år. Det här blir föreningens första egna upphandling.
• TV-ankaret. Föreningen betalar för TV och en svag bas. Hushållen betalar själva för snabbare internet vid sidan av. Föreningen ser bara sin egen rad i årsredovisningen, aldrig vad hushållen betalar totalt.
• Gruppavtal med TV-paket. Internet och TV ligger i samma avtal. Jämför internetdelen för sig och TV för sig. Automatisk förlängning styr tidplanen.
• Gruppavtal, bara internet. Föreningen har redan ett gruppavtal för internet. Det kan vara ett bra avtal. Det avgörs av pris per lägenhet, hastighet och när det går att säga upp.